Vad är det som säger att man måste ta djurbilder rakt framifrån på klassiskt vis? Ibland kommer mer av personligheten fram genom att man använder sig av andra vinklar och fotar lite ovanligare varianter på samma motiv. Här är några exempel på hur man kan få fram känslor och stämningar genom att flytta på sig, eller kapa delar av motivet t ex. De här bilderna är fortfarande porträttsdugliga, men inte klassiskt porträttklassade :o)

Tärna och Lyster längre bak